Pierre Bourdieu. Foto: ULLA MONTAN
mars förra året höll Pierre Bourdieu
sin sista föreläsning på den gamla förnäma
lärdomsinstitutionen Collège de France, där han verkat
som professor i sociologi sedan 1987. Ämnet var Pierre Bourdieu,
en social självanalys. Bourdieu kom ur enkel lantlig miljö,
skrev sin avhandling om folket i Algeriet.
Närheten
till offren för det han kallade ”det sociala våldet” var
självklar. Bourdieus mäktigaste verk är La Misère
du monde. En omfångsrik kartläggning av fattigdomen,
fylld av reflektioner, analyser och intervjuer.
Bourdieu
var upptagen av att undersöka den symboliska makten, den sociala,
kulturella och politiska. Han lärde oss begreppet ”habitus”,
hur vi tolkar världen beroende på vår egen sociala
position.
För
Bourdieu existerade inte verklig demokrati utan motmakt. Han byggde
en sådan genom sin forskning och sina allianser med fackliga
organisationer och sociala rörelser. Hans bokförlag, Raison d”agir,
gav ut svidande kritiska pamfletter mot nyliberalism, mediekoncentration
och företagsstyrd globalisering.
”Gauche
de gauche” (vänsterns vänster), kallades hans rörelse.
Bourdieu
blev 71 år. Hans fästning av motmakt rymmer Attac, Le
Monde Diplomatique, bokförlag, den europeiska sociala rörelsen,
akademiska institutioner och en bokhylla lärda, provocerande
och djupt originella böcker.
|